Så här leker jag. Jag sitter med ett täljämne i händerna och arbetar mig inåt mot den särskilda tankspridda uppmärksamhet som brukar infinna sig när knivbladet skär och fibrerna svarar, genom upprepade rörelser där varje åtbörd ändå är olik den föregående. 

Jag har ingen lust att dominera materialet och tvinga det till följsamhet mot mina på förhand uttänkta idéer. Jag vill närma mig det varsamt, med en fråga i sänder. Handens förmåga och täljämnets specifika förutsättningar hjälper till att avtäcka svaren. Spån för spån.

De figurer jag skulpterar är alltså, på sätt och vis, resultatet av en konversation, där de färdiga objekten bär på samtalets spår. När de sedan målas och förs samman i grupper – och, som nu, visas i ett gallerirum – är det nya historier som formuleras, nya undersökningar, samtal och lekar som tar vid. Du som betraktare är varmt välkommen att delta.